torsdag 9 oktober 2014

Älskade lilla mamma....



Hej på er!
Ni har säkert undrat vart jag
tog vägen...

Visst kommer ni i håg bilden
här ovanför.... När jag tog de
bilderna för några veckor sedan
hade jag en känsla av att det var
viktigt och inte gick att vänta med.

Mycket riktigt så blev mamma
sämre och för fjorton dagar
sedan åkte jag tillbaka till
mor och far....
Fem dagar senare dog mamma.

Det var riktigt tuffa dagar, men
samtidigt är jag oerhört
tacksam för att jag fick vara
med in i det sista....
Hon fick dö hemma i sin egen
säng med oss tröstande och
klappande runt sig.

Här är mamma en tuff liten tjej med
blond page....


Ung och kär...


Mamma och pappa



Mamma i beige/vit klänning och lilltjejen
i rosa kjol..det är jag. =)

Mamma och min stora pojk Emil
leker beduiner....


Som mormor till mina grabbar har
hon alltid varit fantastisk med
nya upptåg och tokiga idéer....

Man blir aldrig för gammal för
att gunga....

"Man tager vad man haver".... Mormor
badar min lille Hugo i diskhon....



Som ni säkert  förstår så är det en
stor sorg att hon lämnat oss....tror
inte vi riktigt har fattat ännu.
Men samtidigt känns det också
bra.... jag vet att hon är i himlen nu
och har det så fantastiskt mycket
bättre!
Himlen har aldrig känts så nära
som den gör nu...
Jag känner också en stor tacksamhet
till Gud för att vi så påtagligt
har fått känna ( och känner ) hans
oerhörda omsorg mitt i allt!

STOR KRAM på er!

Sofia

22 kommentarer:

House and Garden by Bia sa...

Styrkekram till dej och din familj.
Mina föräldrar börjar också att "tackla" av...pappa fyller 90 år i dec. och han fick en stroke för ett år sedan (på fars dag)...han är lite glömsk och inte samma person som han var (tråkigt)när han var frisk. Mamma fick cancer också för ett år sedan, hon är bättre, men har andra krämpor och orkar inte mycket...cancern är inte helt borta heller ;(. Nu har dom nyss flyttat till ett plus boende mitt i stan, så det känns ju lite tryggt...mitt barndomshem är därmed sålt (vemodigt)...men det är livets gång...
Sköt om dej nu!
Kram bia

Rost och rädisor sa...

Javisst kommer jag ihåg din kärleksfulla bild med händerna, så vacker.
Du har gjort ett så fint inlägg till hennes minne.
Beklagar soegen.
Varm kram
Anette

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Åh Sofia så ledsamt, jag beklagar er sorg. Så sorgligt när man mister en förälder. Hon är så fin din mamma, så vackert inlägg till minne av henne.
♥kram till dig vännen/AM

Tant Otteskrufv sa...

Vilken fin "runa" du gjort över din mamma! Och så skönt för er att ni fick vara tillsammans "på perrongen".Jag följde min mamma för ca 13 år sedan och sorgen har övergått i saknad. Hon är fortfarande med i samtalen vi har, jag och familjen, nästan varje vecka och det känns bra att hon inte glöms bort.

Lenas trädgård sa...

Hej, känner med dej, det är fyra år sen vår mamman lämnade oss fyra syskon. Fortfarande saknas hon (och pappa, som lämnat lite tidigare)varje dag....Nu har vi ingen att fråga, ingen att få råd och tröst av: Men vi vet att de är tillsammans igen och tittar ner på oss från molnen och ler...
Kram ! Lena

Lena sa...

Ja, det är tufft att följa en nära och kär mor de sista dagarna här i livet! Känner med Dig!
Skönt att ha så många fina minnen att se tillbaka på.
Lite vemodigt också när en generation försvinner,när det inte finns någon att fråga, nå´n som har varit med....
Sköt om dig!
Kram Lena

Änglarnas hus sa...

Ååå fina Sofia! Jag känner med dig och och känner din sorg i din text.

Tänk så många fina minnen du har sparat i ditt hjärta ifrån ert liv tillsammans och vilken varm känsla att ha fått ta del av och finnas i hennes närhet när hon lämnade jordelivet.Hon har frid och med sig den kärlek ni gav henne in i det sista. Den kommer värma dig, och trösta dig i svåra stunder tills ni ses igen!

En stor, omsorgsfull kram till dig och din familj!! <3 //Sanne

HönaPöna sa...

Vissheten om himlen gör sorgen ändå lite lättare att bära, även om det såklart är tungt. Kram till dej och dina!

Ninnis sa...

Beklagar sorgen och sänder ett fång med styrkekramar.....<3

/Ninni

IreneL sa...

Viket vacket minnesinlägg du har gjort av din fina mamma!
Det är tungt att förlora någon man älskar! Skönt att du kunde vara med henne till slutet!
Tröstkram!

Anna sa...

Åh, Sofia så tungt...:(
Jag miste själv min pappa den 20 juni - natten till midsommarafton.
Det har varit ett fruktansvärt år från det han insjuknade i cancer i augusti 2013 fram till slutet...
Vi var - som du - där runt honom in i det sista, mamma systrarna och jag.
Det är nog därför jag varit så svag med bloggandet det senaste året. Det har varit andra saker omkring...
Har tänkt många gånger att skriva om allt i bloggen, för det verkligen ytterst få ´"utomstående" som vet vad vi gått igenom. Kanske jag gör det - kanske inte.
Jag vet i alla fall vad den tomhet du känner innebär!
Den fina hand-bilden var det nog "meningen" att du skulle ta!
Kram Anna

Anette-Ljusa drömmar på landet sa...

Hej Sofia

Stor och varm styrkekram till dej !!!

Vill bara säga oxå att det var så mysigt att få "hälsa" på här igen..kändes som att hälsa på hos en vän som man inte träffat på länge !

En fin fredag till dej ..så gott det går.

Anna sa...

Tack för fina ord. Ja, det var faktiskt skönt att skriva lite om det. Även om jag velat ha in PDF-filer av våra tal som var med på begravningen med i inlägget. Men det visste jag inte hur man gjorde...
Du kommer göra underbara skapelser till begravningen, det betvivlar jag inte för en sekund!
Ta hand om dig!
Kram Anna

Gunillasljusglimtar sa...

Så fint du beskriver din mamma o runt om:)JA det är en sån förlust att förlora dom man har så nära...saknar min mamma så mycket efter 11 år drygt...💗Kram Gunilla

Ann Kåge sa...

Så fint berättat med ord och bilder. Allt gott till dig och dina nära.
Varma kramar Ann

Things and Thoughts sa...

I'm really sorry. My mum is old and sick and I can understand all things you describe.
Olympia

Rosa i huset i vitt sa...

Så fint du ha r skrivit och fina bilder på din mamma ,,,och skönt att få vara med på den sista resan även fast den är jobbig...min pappa dog för 25 år sen och saknar honom än, han dog snabbt så jag hann inte ta farväl av honom på så sätt ..pratade med honom ena dagen och nästa dag var han borta..det upplevde jag som väldigt jobbigt att inte få ta avsked
Kram till dig och din familj
Rosa

Högagärde sa...

Tänker på dig och känner hopp och glädje mitt i sorgen. Tack gör att du delar med dig.

Kram Elisabeth

Unknown sa...

Fint skrivet å fina minnesbilder,skickar en stor kram till dig å din familj...Ta hand om varandra
Annelie

Marias Vita Rum sa...

Hej Sofia!
Vilket fint hedrande av din mamma, fina bilder!
Länge sen vi sågs nu, förr träffades vi ju alltid på nån loppis :)
Ta hand om dej!!!
KRAM!!! Maria

Black Iris sa...

Vilket fint och rörande inlägg om din fina mamma.

Varm kram
Maidi

Ett ögonblick sa...

Så fint du har skrivit om din mamma, så gott att ha alla vackra minnen nu. Jag beklagar djupt din sorg eller er sorg för det var ju både mormor och svärmor också.
Båda mina föräldrar är döda, det är en stor tomhet och saknad som jag bär på varje dag, men också otaliga och härliga minnen. Idag är det 10 år sedan pappa gick bort, så hastigt, men jag fick vara med till slutet och det är jag så tacksam för.
Jag tänker på dig och de dina, det är en jobbig tid nu för er men ni får ta hand om varandra och prata, prata och prata.

Stor kram till Dig!!
lisa